Gerbyberget.
Gerbyberget består i dag av flera kullar. I folkmun kallas det också Rapatunturi. Sett från havet gör det skäl för benämningen fjäll. Det är lika nytt som den nya bebyggelsen i Gerby-Västervik. Tidigare fanns där en mosse men då man började bygga de nya områdena behövdes en plats där man kunde dumpa jordavfallet från byggarbetsplatserna. Jordmassorna blev allt större och staden hade planer på att fylla allt mer. Det blev stopp för denna verksamhet då det för några år sedan kom fram att staden saknade giltigt miljötillstånd för arbetet. Gerbyberget är ett populärt friluftsområde i nära anslutning till Storberget med dess motionsslinga. Här finns potential. Att förlänga skidspåret och bygga en bana för snowboardåkare är några av de förslag som framkastats. Hittills har detta strandat på grund av brist på medel, men visst finns det oanade möjligheter att utveckla området. Möjligheter till rekreation är viktiga trviselfaktorer, det märks på de barn och ungdomar som vintertid åker pulka i backarna.

Jerpyynmäki.
Nykyään Jerpyynmäki koostuu useasta kukkulasta. Paikkaa kutsutaan myös Rapatunturiksi. Mereltäpäin katsoen mäki näyttääkin ihan tunturilta. Jerpyynmäki on yhtä uusi kuin Gerby-Västervikin uusi asutus. Aiemmin tällä paikalla oli suo, mutta kun uutta asuinaluetta alettiin rakentaa, tarvittiin paikka jonne rakennustyömaiden jätemaa voitaisiin viedä. Maamassat kävivät sitten aina vain isommiksi ja kaupunki suunnittelikin, että se täyttäisi mäkeä yhä suuremmaksi. Toiminta jouduttiin kuitenkin joitain vuosia sitten lopettamaan, sillä Vaasan kaupungilta puuttui ympäristölupa.

Jerpyynmäki on suosittu ulkoilualue. Se liittyy läheisesti Storbergetiin ja pururataan. Aluetta pyritään myös kehittämään. Hiihtoladun pidentämistä on ehdotettu. Myös lumilautailijoille rakennettavasta radasta on ollut puhetta. Tähän asti suunnitelmat ovat kariutuneet varojen puutteeseen. Mutta varmasti on olemassa arvaamattomiakin tapoja tehdä alueesta yhä monipuolisempi. Mahdol

Sandgroparna.
Till vänster om vägen till Gerbyberget finns en del vattenfyllda gropar, Sandgroparna. Hit gick i tiden en liten skogsväg. Sand är bristvara i våra trakter där jordmånen mest består av lera från den gamla sjöbottnen. Här fanns emellertid sand och den grävde man upp och sålde för förtjänstens skull. Groparna fylldes med vatten och barnen var inte sena att utnyytja dem som naturliga skridskobanor.

En bit härifrån finns Forsnersvägen. Den har fått sitt namn av Jonka Forsner, den synskadade man som levde ett slags eremitliv här i en enslig stufa i skogen. Jonka Forsner var varmt kristen och tysta kvällar kunde man höra hans lovsång eka över bygden.

Hiekkakuopat.
Vasemmalla puolella Jerppyynmäelle vievällä tiellä on vedentäyttämiä kuoppia, joita kutsutaan hiekkakuopiksi. Tänne kulki aiemmin pieni metsätie. Seudullamme on hiekasta pulaa. Maa-aineksemme koostuu suureksi osaksi entisestä merenpohjasta kohonneesta savesta. Mutta täältä löytyy hiekkaa ja sitä on kaivettu ja myyty ansaitsemismielessä. Kuopat täyttyivät sittemmin vedestä ja lapset alkoivat käyttää niitä talvisin luistinratoina.

Vähän matkaa tästä on Forsnerintie, joka on saanut nimensä Jonka Forsnerin mukaan. Hän oli näkövammainen mies, joka eli erakkoelämää yksinäisessä mökissä metsässä. Jonka Forsner oli kristitty ja hiljaisina iltoina hänen kiitoslaulunsa kiirivät yli kylän.

Råträskbergen.
Området befinner sig mellan Gerbyberget och bosättningen. De hyddbottnar som finns längst i nordväst ligger bara ett tiotal meter från närmaste bosättning.Höjden är 13 meter över havet. I den sydöstra delen har man funnit en "kompassros", bestående av mindre stenar, radade i kors. En liknande kompassros finns också vid bergen söder om Frängsäng i Västervik.

Rajalammen kalliot.
Tämä alue on Jerpyynmäen ja asutuksen välissä. Etäämpänä luoteessa olevat majanpohjat sijaitsevat vain kymmenisen metriä lähimmästä asutuksesta. Paikan korkeus on 13 metriä merenpinnan yläpuolella. Alueen kaakkoisosassa on ns. kompassiruusu, ristinmuotoon ladottu kivirykelmä. Samanlainen kivirykelmä löytyy myös Frängsängin eteläpuolella olevilta kallioilta Västervikissä.

Hannas stuga, Gerby-Vesterviks hembygdsmuseum.

Stugan byggdes 1897-1898 och har fått sitt namn efter tvätterskan Johanna Gädda.
Hon bodde i stugan då hon gifte sig med Alfred Gädda från Söderudden. Hennes föräldrar (Karl-Johan Carlsson-Ehn och Johanna Abrahamsdotter Lithén från Singsby) hade sitt hus vid samma gårdsplan. Man kan ännu se lämningarna efter källargropen och stenfoten längs med stenröset mot grannarna. Tomten är högt och vackert belägen och brunnen var en gång i tiden en av de bästa i byn.

Mera info via hemsidan: https://gerbyvastervik.yhdistysavain.fi/hannas-stuga-byamuseum/